Har någon sett filmen Atlantis? Eller är det någon som INTE har sett den?

Vi håller på att jobba med myter och motiv och några i min grupp ska jobba om det. Jag frågade lugnt vad det var för nåt, och alla klasskompisar inom en meters radie tittade konstigt på mig. "Vet du inte...", och så började som det brukar.

"Har du aldrig..." "Vet du inte vad det är?!". Kommentarer som jag är van vid. Borde jag slutas förvånas? Vad har hänt med min uppväxt egentligen? 8'D

Här har man kilat stadigt på cirka tre fyra besökare perdag. Helt fine, enligt mig. Sen så kollade man statistiken nyss. Ett rakt sträck helt upp! Från två besökare ena dagen till 30 besökare andra dagen. Hur är det möjligt? Jag har inte varit mer aktiv, jag har inte kommenterat någons bloggar, jag har inte gjort något speciellt. Och sen har jag inte uppdaterat något igår så det sjönk sedan sakta till 20 besökare dagen efter det och sedan till 12 besökare dagen efter det och nu är det som vanligt igen. Vad var det för konstigt egentligen? :o Den får gärna göra så lite oftare. :D

Vad är det med alla :p-smileygrupperna? Totalt meningslösa, men har man tråkigt och är trött så blir dom faktiskt riktigt underhållande. Dock började dom bli liiite uttjatade nu så här någon dag senare.

Men det här med facebookgrupper kan faktiskt vara underhållande. Vissa är så dåliga så dom blir bra och vissa är typ "Åh, jag är inte ensam om det!". Fast de jag tycker är mest irriterande är de där "Om denna grupp får 5000 medlemer så ... (tex. cyklar jag från luleå till göteborg). Särskilt när man inte ens känner den personen som ska göra det.

Fast en grupp i den stilen har jag faktiskt gillat. Det var typ något i stil med; "Om denna grupp får x antal medlemmar så ska min syster döpa sitt barn till Megatron. Hahaha, fast det är bara för att jag är så nördig i alla sånna där typer av filmer. 8]

Två män kommer in på visningen och ska visa olika håruppsättningar. Dom går på ett speciellt sätt, utstrålade på ett speciellt sätt, börjar prata på ett speciellt sätt.

E: Tänker du samma sak som jag?
Jag: Jag tror det.

E: B..

Jag: Ö..

E: G..

Sen har vi ju ingen aning om dom var homosexuella, men det "såg ut som det" - om man kan säga så. Och det är sjukt hur lätt man kan stoppa olika folk i "fack". Min första tanke i måndags när jag såg att polisen avspärrat runt en hög vägg vid skolan där alla estetare gick var "Har någon hoppat?".

Jag brukar stoppa folk i olika fack lite för fort ibland, men jag dömer dom inte utan lär känna dom först. Men man kan inte neka till att alla har lite fördommar här och var. Förresten var de där männen på visningen idag hur sköna som helst. Tänk hur kul det hade varit att jobba med dom!

Något jag funderat över idag är hur folk säger till exempel erfarenhet. På olika reklamer och sådant säger de nästan alltid det med Ä-uttalet. Ääärfarenhet. Låter hur fult som helst i mina öron. Men jag tror det är ganska många som säger det annars. Men för mig är det och kommer alltid vara ERFARENHET, med EEEEE..

Hur säger ni det?

Och sen en sjuk grej jag kom på nu. Eller, den är inte sjuk, mest konstigt. Det är hur fult ordet stavas. Erfarenhet. Om ni tittar på det flera gånger så verkar det inte ens vara något ord. Helt konstigt. Haha, jag tror jag börjar bli trött!

Över halva påsklovet har gått och jag känner att jag inte gjort så mycket som jag skulle velat göra. Festen, gomiddagar, filmkväll har varit lyckat. Men sen har jag mest jobbat, sovit, tråkat här. Inte bra!

Och jag känner att under de dagar som är kvar så kommer jag heller inte göra något vettigt. Skulle bli bio idag men det krånglade. Imorgon blir det jobba och sen tråka hemma. På lördag och söndag blir det match och det tar typ hela dagens krafter. Sen börjar skolan...

Och sen är det inge mer lov förrän skolavslutning. Helt sick, skolavslutning. Jag har gått ett år av tre. Hjälp!

Något jag länge velat ha för skoj skull, men som jag aldrig tagit mig an att köpa är en sån där tyda-drömmar-bok. Senast jag drömde något som jag vill tyda var natten till idag.

När jag kom hem från jobbet så höll pappa på med middagen. Jag tänkte inte mer på det utan gick omkring lite i rummet. När jag kollar in i ugnen så är det värsta faten med sushi på.

1. Varför värma sushin i ugnen?

2. Ingen i min familj (förutom jag - ibland) gillar sushi.

3. Varför sushi av alla maträtter?

Hade varit gött att bläddra lite i den där boken nu...

Jag känner mig ganska stolt när jag tänker på vad jag lyckats åstadkomma med bloggen. Om jag tänker på när den var nystartad alltså (för typ ett år sen). Jag hade alltid något roligt (och tråkigt!) att skriva om, som väldigt mycket folk tycktes gilla att läsa. Det var roligt!

Det är helt annorlunda i dagsläget! Nu kilar jag stadigt med 1 ynka besökare per dag. 2 om jag har tur! Och om jag har ännu ännu mer kan jag lyckas komma upp till 4. Och inte nog med det, jag producerar fram halvsjaskiga inlägg utan någon poäng (som detta inlägg, om man nu måste nämna något exempel). Bloggen är som sagt inte på topp. Det känns som om flera av kategorierna inte har använts på länge och jag har ingen fantasi att komma på nya som jag skulle kunna tänkas använda ofta. Vad gör jag för fel!? Har mitt bäst-före-datum gått ut? Är jag för gammal för bloggvärlden? Ja, jag har många frågor utan svar.

Jag bara sover, jobbar, äter, tränar, bloggar, sover, äter, jobbar, bloggar, tränar, sover. Plus lite kompisar, familjemys, filmkväller, shoppande då och då. Men bara då och då. Mitt liv känns ju great!

Och mitt förra lilla "hat"-inlägg var endast för att jag var uttråkad och ville bli lite pissed off på någt. Jag såg rampljuset och - tadaaa - mitt offer! Och nu blev det dessutom ett till sånt där tråkigt inlägg. Vad vill ni se mer av i bloggen!!??

Hahaha, vilket tragiskt inlägg jag fick till va? När jag läser det så typ: "Men stackars tjej. Hoppas hon finner ljusglimten i livet snart!". Sen kommer jag på att det är mig det skrivs om. Som tur är att man kan förvrida det lite och bara ta alla tragiska och urtråkiga saker. För jag är väl inte så där tråkig? :o :D