Klockan är tio över åtta och vår klass har börjat samlas utanför klassrummet. De jag brukar vara med dyker upp och vi står och småsnackar. Till sist kommer A och vi hälsar på henne.

A (utbrister): Åh, vad jag ville ha dig igår E!
E tittar på henne och vi alla brister ut i skratt.

A: Ja, alltså jag fattade ingenting av engelskaförhöret vi skulle träna på igår....

En till grej om debattävlingen på torsdag är att E och F hela tiden går runt och snackar om hur bra det kommer gå för våran grupp på debattävlingen. De har desssutom bestämt att F börjar debattera, jag tar mitten och sen avslutar E med några argument. Anledningen till det är för att "folk kommer ju aldrig ihåg mitten av vad man berättar. Det är början och slutet man kommer igår, så de är viktigast. De måste vara slagkraftiga och bra".

Jahapp. Det var ju trevligt att veta.

Sen på en lektion när vi förberedde oss för olika för och mot-argument om abort så kläcker jag alltid ur mig "Vänta, för abort. Då vill man ta bort barnet". Och sen kanske när vi ska komma på något mot-argument så är jag tvungen att tänkte högt igen och säga "Och mot... Då vill man att barnet ska behållas". Det är ju inte så bra, för då tror dom ännu mindre på mig! Aja, jag ska allt visa dom på torsdag. He he he.

Jag, E och F håller på att förbereda oss för debatt-tävlingen på torsdag. Ena ämnet är om man är för eller emot abort, och vi skulle bestämma vilka "karaktärer" vi ska var om vi är antingen för eller emot.

E: Om vi är för kan vi ju vara någon som gjort abort.
F: Ja, och om vi är emot kan man ju vara typ en adopterad. Alltså att en fött den och adopterat bort den. Istället för att den gjorde abort. "Typ hej jag är femton år och aborterad".

E, F och jag tittar på varandra och sen: HAHAHAHHAHAHHHAHAHA

Sen går vi typ runt och nämner det hela dagen. SÅN dålig humor har vi. Alltså. Inte okej. Fast jag kan ju lyckligtvis meddela att vi sedan kom fram till att om vi är emot så är vi något frireligiöst förbund. Det funkar nog.

Jag antar att det inte bara är jag som varit med om detta. Man är själv och gör en grej i lugnans ro och bara står och filosoferar lite för sig själv. Någon ropar ursäkta eller säger något och man hoppar till som en tok. Dessutom jobbar jag på ett cafe/resturang, så jag borde ju förvänta sig att folk kan komma och gå (dock var det stängt nu, men brukar komma folk och fråga lite saker ändå).  Och detta har hänt mig TVÅ gånger på TVÅ dagar. Inte okej alltså, haha.

Jag står och datummärker mackor på jobbet. Själva cafét/resturangen är stängd (står i köket), så tror att jag är helt själv. Men icke!

Någon: Ursäkta!
Jag hoppar till och tittar pinsamt upp mot kunden och lysnsnar på vad den vill säga. När den går flinar jag lite fult för mig själv för att jag inser hur roligt det måste ha sett ut.

Det där hände igår. Sen kan man säga att jag gjorde en repris på det idag. Så jävla fult. Jag dör.

Idag när jag skulle skicka i väg en kommentar om vädret så skrev jag något i stil med: "Ja, här har solen också lyst hela dagen. Den har varit på ett strålande humör"

Det går några sekunder medan jag läser sista meningen igen.

Jag: "Strålande humör...",
Det går några tiondels sekunder till.
Jag: Hahahahahahahahh

Hahahah, detta var då dagens! Jag, E och Er var på väg från pontusbadet/hallen och Er hade precis lagt på telefonen efter att hon pratat några minuter med sin mamma.

Er: Alltså, mamma undrade vars vi var. Jag visste inte riktigt om jag skulle säga Pontus-badet eller Pontus-hallen, så jag råkade säga Pontus-ballen!

Snacka om att vi bröt ut i asgarv.

En av orsakerna till varför jag klarar med dessa otroligt jobbiga dagar är all den dålig humor jag och mina vänner omger oss av. Det bästa av allt är när någon utomstående har samma humor som vi. Då blir vi faktiskt lite förvånade.

Idag på matten snackade läraren om hur det kan gå dåligt för eleverna osv osv. Han kom in på att det inte funkade om skidåkarna gjorde en grej.

Läraren: Ja när det går fel för dom, då går det utför. Ja då blir det utförsåkning!

HA..HA...HA

Och ni som inte vet så är jag och E kända för vår torra mattehumor. Under samma lektion höll E på att leka med min enorma sjal och hade den som turban på skallen (ja, SÅ trötta var vi efter en dag i salongen sen klockan sex på morgonen). Det var dock en lapp som stack ut och som jag tyckte såg förjävlig ut, för den förstörde som hela outfiten.

Jag: Jävla lappjävel!
Några sekunders tystnad. Jag och E tittar på varandra.
Båda: Hahahaha

Ja, sån här humor är ju helt normalt att ha.

Lite okonstiga saker som hänt under dagen:

Jag, E och F är i en grupp och skulle gå ut och arbeta på svenskalektionen.
E: Vi går ut dit till grupprummet och jobbar, eller?
Jag: Jaa, om F existerar...
Jag: ... insisterar!!!

E: Ja, vi går ut till dom där borden nu.
Cirka 30 sekunder går medan jag långsamt för blicken över hela klassrummet. Tittar sedan förvånat på henne.
Jag: ...vilka bord??

Under bildlektionen höll vi på att forma ett bruksföremål med lera. Under den tiden hade vi massor med livliga konversationer igång. Jag hade lyckats klämma in lite ord i mina meningar som till exempel reko, undgått och något lite mer avancerat som jag inte kommer ihåg nu. Varje gång jag sagt något som jag i normala fall inte brukar säga, så säger antingen E eller P:

"Linnea, försök inte låta smartare än vad du är" eller "Linnea, försök inte låta smart nu"

Jahapp. Vilka fina vänner jag har. Jag känner att de stödjer mig i alla lägen.